Elektrosmog-portalen: Strålsäkerhetsmyndigheten har anlitat jäviga experter i 20 år

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM har under alla år sedan år 2002 utrett frågan om hälsorisker med mobilstrålning och lågfrekventa magnetfält med hjälp av en liten grupp experter som varit jäviga och inte representativa för forskarvärldens bedömning av riskerna. De flesta experter ingår i ett nätverk eller kartell av experter, finansierade av telekombolagen, som dominerar expertutredningar för WHO, EU och SSM, kallad ICNIRP-kartellen. Slutsatserna av dessa utredningar är alltid fördelaktiga för telekomindustrin.

SSM har under 20 år sedan man först tillsatte en expertgrupp som varje år skulle lämna en rapport om hälsorisker med elektromagnetiska fält och mobilstrålning:

Aldrig inkluderat någon forskare som representant för den majoritet som sedan många år anser att det finns belägg för hälsorisker vid nivåer som är betydligt lägre än den nivåer som SSM påstår inte medför hälsorisker och att människor därför måste informeras om riskerna och skyddas bättre (www.emfscientist.org)
Nästan genomgående haft tydliga intressekonflikter. Samtliga experter i rådet år 2023 är jäviga: Fem av sju experter är medlemmar i eller rådgivande experter till ICNIRP. Fem av sju experter har dessutom fått finansiering för forskning från FSM, en schweizisk organisation som finansieras av telekom- och elbolag. Organisationen fungerar därmed som en mellanhand mellan industri och forskare.

Varför är det jäv att vara medlem i ICNIRP?

ICNIRP är den organisation med säte i Tyskland som rekommenderat de referensvärden för tillåten strålning från exempelvis basstationer och mobiltelefoner, som rekommenderats av EU-kommissionen och som SSM också tillämpar. Dessa värden är förmånliga och ekonomiskt viktiga för telekombolagen. Telekombolagen har därför under många år lobbat för bibehållandet av dessa värden, trots att de är uppenbart föråldrade och gravt. otillräckliga som skydd mot visade skadliga hälso- och miljöeffekter. En klar majoritet av forskarna verksamma på området (EMF Scientists) anser att ICNIRP:s och SSM:s referensvärden måste sänkas kraftfullt. Dessa kritiska experter har inte bindningar till den berörda industrin, till skillnad från de flesta medlemmar i ICNIRP och i SSM:s, WHO:s och EU:s expertgrupper. Att både vara medlem i ICNIRP som ligger bakom de referensvärden av stor ekonomisk betydelse för telekom-, el och militärindustrin och sedan sitta som expert åt SSM, WHO eller EU och utvärdera forskningen och huruvida referensvärdena är tillräckliga, är utan tvekan en jävsituation. En utredning beställd av två europarlamentariker publicerad år 2020 konstaterade att ICNIRP har kopplingar till telekombolagen som gör att organisationen inte kan betraktas som oberoende. Genom åren har ett stort antal medlemmar i ICNIRP erhållit forskningsfinansiering från de industrier (telekom-, el-, militär-) som gynnas av ICNIRP:s höga industrivänliga referensvärden.

Varför är det jäv att erhålla forskningsmedel från industrin?

Telekombolagen finansierar den forskning som de förväntar sig ska ge dem ett fördelaktigt resultat. Utredningar inte bara i frågan om hälsorisker med strålning från trådlös teknik utan även från andra områden, exempelvis miljögifter och läkemedel, visar att den forskning som finansierats av berörd industri till en övervägande del visar för industrin fördelaktiga resultat medan det omvända gäller för mer oberoende finansiering av forskning. Forskning kan designas från början på ett sätt som främjar ett positivt resultat för industrin.

Exempelvis visar den forskning som finansierats av den schweIziska stiftelsen FSM, som fungerar som mellanhand mellan industri och forskare, oftast för industrin fördelaktiga resultat. Ett exempel är en undersökning om risk för hjärntumör bland barn/ungdomar som använt mobiltelefon.

Detta är SSM:s experter- alla med jäv

Anke Huss, medlem ICNIRP. Har erhållit finansiering från FSM, en schweizisk stiftelse som i sin tur finansieras av telekom och elbolag. Organisationen fungerar därmed i praktiken som en mellanhand mella industri och forskare.

Aslak Harbo Poulsen medförfattare till en dansk studie om risk för hjärntumör pga mobilanvändning (Danish cohort), ursprungligen finansierad av danska telekombolag; medförfattare i en studie om barns risk för hjärntumör pga mobilanvändning (Cefalo) , som finsierades av telekom via FSM, en schweizisk stiftelse som finansieras av telekom- och elbolag.

Clemens Dasenbrock (rådgivande expert ICNIRP, fd) Har fått finansiering för forskning från FSM, en schweizisk stiftelse som finansieras av telekom- och elbolag

Eric van Rongen (ordförande ICNIRP 2016-2020 samt medlem i IEEE/ICES en industriorganisation.

Heidi Danker-Hopfe
Har erhållit finansiering av FSM, en schweizisk stiftelse som finansieras av telekom och elbolag.

Maria Scarfi Rådgivande expert till ICNIRP sedan 2006.

Martin Röösli medlem ICNIRP, finansierad av FSM, en schweizisk stiftelse som finansieras av telekom- och elbolag

Den ”oberoende” expertgruppen med jäv

År 2002 tillsatte SSM (då hette myndigheten Statens Strålskyddsinstitut, SSI) en påstått ”oberoende” internationell expertgrupp som hade intressekonflikter under ledning av professor Anders Ahlbom. Anders Ahlbom som var professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, var samtidigt medlem i ICNIRP (mellan år 1996 och 2008). Anders Ahlbom, fick uppdraget att varje år producera en rapport som gick igenom ny forskning som skulle vara vägledande för generaldirektören gällande hälsoeffekter av elektromagnetiska fält och mobilstrålning. Ahlbom utsåg sin närmaste kollega Maria Feychting, också medlem i ICNIRP, till att vara sekreterare. Han utsåg dessutom sex andra experter, varav fyra med intressekonflikter i form av bindningar till telekom- eller elindustrin, till att att vara medlemmar i denna påstått ”oberoende” expertgrupp. Vad som inte blev allmänt känt förrän nästan tio år senare var att Anders Ahlboms bror, Gunnar Ahlbom, samtidigt sedan flera år var lobbyist för telekomoperatören Telia i Bryssel med starka intressen i att bibehålla ICNIRP:s referensvärden och avfärda hälsorisker med strålningen från tekniken. År 1999 intervjuades han i egenskap av lobbyist för Telias i Bryssel i Aftonbladet.

Maria Feychting var medlem i ICNIRP sedan år 2000. Båda har fått forskningsmedel från telekombolag. De övriga medlemmarna i det vetenskapliga rådet har alltid under alla år till en majoritet eller till minst hälften varit medlemmar i ICNIRP och därmed varit garanter för en för industrin förmånlig slutsats och att ICNIRP:s referensvärden bibehålls.

Nedan är SSM:s ”oberoende” expertgrupps sammansättning år 2002:

Anders Ahlbom, medlem ICNIRP (sedan 1996), broder Gunnar Ahlbom lobbyist Telia i Bryssel (sedan 1990-tal), finansiering från telekombolag (MMF, GSM Association, Ericsson, Telia)
Maria Feychting, medlem ICNIRP (sedan 2000), finansiering från telekombolag (MMF, GSM Association, Ericsson, Telia)
Jukka Juttilainen, medlem ICNIRP (sedan 2004), finansiering från telekombolag (MMF, GSM association mfl)
Bernhard Veyret, medlem ICNIRP (sedan 2000), finansiering från telekombolag (MMF, GSM association mfl)
Harri Vainio
Leeka Kheifets, medlem ICNIRP (2004), finansiering från elbolag (EPRI)
Eduard David
Malcolm Harrington (finanisering från elbolag (National Grid Company mfl)

Avslöjades med odeklarerad jäv – avgick

År 2011 avslöjades att Anders Ahlbom, som skulle leda den epidemiologiska expertgruppens utvärdering av cancerrisker för WHO:s cancerforskningsinstitut, IARC, inte hade deklarerat att han satt i styrelsen för Telialobbyisten Gunnar Ahlboms konsultbolag Gunnar Ahlbom AB. Inte någon gång sedan han utsågs till ordförande för den påstått oberoende expertgruppen hos SSM hade Anders Ahlbom redovisat att hans bror var lobbyist för Telia i Bryssel sedan 1990-talet. Inte heller när han ledde EU-kommissionens expertgrupp i frågan år 2007 eller när han deltog i samma expertgrupp två år senare 2009. Inte heller när han agerade expert åt WHO.

Efter avslöjandet år 2011 sparkades Ahlbom ut från IARC:s expertutvärdering och han lämnade i samband därmed även SSM:s expertgrupp. Samtidigt avgick kollegan Maria Feychting från den ”oberoende” expertgruppen. Sedan den fadäsen har SSM slutat att hävda att expertgruppen är ”oberoende”. Expertgruppen har fortsatt alltid varit dominerad av medlemmar från ICNIRP (se ovan medlemmar år 2023)

En ICNIRP-kartell dominerar expertutredningar

En granskning publicerad år 2021 visade att ICNIRP-medlemmar och medlemmar från industriorganisationen IEEE, dominerar expertutredningar inte bara i Sverige utan även inom WHO och EU. Granskningen gjordes med anledning av att ICNIRP år 2020 publicerat nya rekommendationer för tillåten strålning som tvärtemot kraven från majoriteten av forskarna inom området, innebär ännu högre nivåer av tillåten strålningsexponeringen vilket tyder på att de anpassats efter industrins behov i samband med utbyggnaden av 5G, i stället för bättre skydd för människor och miljö.

Bland ICNIRP-medlemmarna som ansvarar för den nya ännu mer hälsofarliga referensvärdena återfinns Maria Feychting, år 2020 vice ordförande i ICNIRP, som var sekreterare i SSM:s ”oberoende” expertgrupp 2002-2011 och nära kollega till Anders Ahlbom. Hon och de övriga ICNIRP-medlemmarna har som underlag för sina nya 5G-anpassade höjda referensvärden lutat sig mot rapporter från WHO, EU och svenska Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), det vill säga den lilla klubb av experter som sedan många år torgfört för industrin fördelaktiga ståndpunkter.

Inga av dessa rapporter innehåller något underlag som visar att ICNIRP:s värden är säkra vid helkroppsexponering under längre tid från basstationer. Bevisbördan har konsekvent flyttats från telekombolagen till allmänheten. Inga krav har ställts på att forskning ska visa att kronisk helkroppsexponering för WiFi, 3G, 4G och 5G, var för sig eller i kombination motsvarande verklig exponering, inte är hälsofarlig. Det innebär att det helt saknas vetenskaplig grund för att hävda att de skulle skydda mot hälsorisker. På fråga till Maria Feychting om vilken forskning som skulle visa att helkroppsexponering för 5G, 4G, 3G, WiFi i kombination eller var för sig under längre tid (minst ett år) inte orsakar skadlig hälsopåverkan på människor vid dygnetruntexponering vid ICNIRP:s referensvärde 10 W/m2 i medelvärde under 6 minuter eller vid nivåer som är upp till 1000 gånger lägre blev svaret att vi får leta reda på den forskningen i ICNIRP:s rapporter där sådan forskning helt saknas.

Det efterfrågade vetenskapliga underlaget som visar att referensvärdena inte medger skadliga hälsoeffekter finns alltså inte.

Det som ytligt framstår som om det är flera instanser som kommer fram till samma slutsats är en synvilla. Rapporterna från ICNIRP, WHO, EU och SSM är författade av expertgrupperingar som domineras av medlemmar från ICNIRP och/eller ICES och som till en majoritet även får forskningsmedel från telekomindustrin. Samma experter återkommer i flera av dessa olika utredningar (WHO, EU, SSM), vilket illustreras nedan (källa: granskande rapport om EU:s expertgrupp SCHEER)